Sway med längre avsnitt.



 
"Michael Buble med låten Sway!"
 

"Aileen skämdes plötsligt åt sitt utbrott. Rätt så onödigt då alla tittade på henne. Hon hade just haft en sån där "deja-vu" upplevelse och var bergsäker på att hon varit på den här vägen förut och det hade inte slutat särskilt bra. Varför det skulle vara så obehagligt skulle det visa sig längre fram. Tjejerna satt och tittade ut ur det dammiga och lite mindre genomskinliga fönstren på naturen som svepte förbi den tuffande och frustande bussen. Det dröjde inte länge innan den kom in i en dalgång som var magiskt vacker. På ena sidan var det höga bergskanter och på andra sidan och långt nedanför bussen så var det bananträd och andra tropiska växter som man kunde hitta i djungeltrakter. Det var ju inte Amazonas precis men ändå ett starkt kultur avbräck i jämnförelse med det Engelska hedarna som hon var uppvuxen på.
 
Killarna dom hade inte tid att fundera på såna trivialiteter som plantor och skog. Dem var mer engagerade i det dom hade med sig i sina väskor. Öl, sprit, vin och röka. Ja vad för slags röka tänkte Jenna. Mest troligt "weed" då det var rätt så lätt att få tag i, i dessa trakter. Det var en sån där äckligt söt lukt som kom ifrån deras rökverk och det sa rätt mycket om vad det var. Hon skakade på skallen och svor att om hon överlevde denna resa utan att bli hög utav andra hands röken så skulle hon krama om åtminstone en av killarna. Det blev en kittlande fantasi som hon rätt snabbt avfärdade. Just som det satt där och pratade så kröp det plötsligt upp en gigantisk spindel utefter väggen där hon satt. Hon flög upp med ett skrik nog att göra vem som helst döv och lika smidigt befann hon sig i mittgången bland griser, bagage och fåglar. Det övriga tjejerna följde snabbt efter. Busschauffören röt åt dom att sätta sig men det kunde han uppenbarligen glömma.
 
En av kvinnorna skrattade kacklande högt åt dom och tog fram en konservburk som hon satte över tarantellan och snällt men bestämt kastade ut burk med insekt i. Under mångfaldigt skratt från dom runt omkring så satte sig tjejerna ner igen röda i ansiktet men glada och tacksamma över befrielsen från denna otäcka håriga varelse som hade gjort att dom satt hjärtat i halsen. Detta var bara början! En av passagerarna var en sån där ormfångare och hade med sig ett antal farliga ormar som han skulle ha med sig till marknaden i Los Palos. Där fanns en sån där station som använde sig av giftet från ormarna för att tillverka motgift. Den tyska generalen som bodde där hade funnits på plats sen efter kriget. Hans familj härstammade från Nazisternas tid och dom hade under flera år fått hålla sig på flykt ifrån Nazi jägare.
 
Nu i skydd av djungeln och i maskopi med den lokala drogkartellen så hade han funnit sin plats på jorden och visste att han kunde leva ifred från sina förföljare. En sliskig typ med tjocka glasögon och falskt inbyggt leende. Detta leende skulle vara något killarna och tjejerna skulle sent glömma och skulle komma att kosta dom mer än dom hade räknat med, men just nu var inte det ett aktuellt problem. Alla satt och pratade i mun på varandra och för varje minut som gick så blev ljudnivån högre och högre. I en uppförsbacke innan nerfarten till dalgången så tog det stopp. Bussen stönade och flåsade men den kom inte över krönet. Med skrikande bromsar så beordrade chauffören man ur huse och när det väl var avklarat så fick passagerarna gå i en och en halv kilometer. Tacksamma över att återigen få kliva in i bussen och sätta sig i skuggan var alla passagerarna. Busschauffören förklarade att han skulle ta sig en rökpaus där mitt på vägen. I och för sig så hade dom träffat endast tre fordon sen dom klev ombord så man kunde ju inte direkt beskylla vägen för att vara rusnings vänlig.
 
Efter vad som verkade vara en evighet så vred han igång bussens trötta och stönande motor och drog iväg nerför den långa slingriga vägen ner mot dalgången som han kört in i hundratals gånger tidigare utan incident. Denna gång skulle han inte ha den turen för snart upptäckte han att trots att han växlat in i lägsta växeln och var försiktig med bromsarna tog dom mindre och mindre. Hastigheten ökade och killarna förstod ganska raskt att nu snart var det kokta fläsket stekt om inte busschauffören fick ner farten innan kurvan som var på nästan 180 grader. Med en hårsmån och en kraftigt lutande buss som kändes som om den bara gick på två hjul så klarade han första svängen och när dom tittade ut genom bakrutan så såg dom bagage som flög iväg med bland annat fågelburar. I nästa kurva åt andra hållet så stod inte lyckan honom bi. Detta skulle vara början på ett skräckfyllt äventyr och ett smärtsamt slut för bussen och halva dess passagerar befolkning...." (ur min bok Anden Visar Vägen ©Andreas Viasson 2015)

Sen Ankomst


"A Fine Frenzy med låten Electric Twist"
 
"Kapitel 3: Skräcken Bland Bergen.
 
I södra delen av Brazilien så satt Aileen med sina vänner Tina, Jenna och Alice och väntade på en buss som skulle ta dom över gränsen till Argentina. Det var ju den tiden på året då alla skulle ner till Rio och vara med på festivalen. Det enda som egentligen var ett större oros moment i det hela var dessa jungel vägar och branta bergs kanter. Det var ju inte ovanligt att bussarnas bromsar slutade att fungera och i och med det ledde till att dom körde över stup kanterna. Aileen som var yngst av dom som skulle iväg kände på sig att det här skulle bli en resa dom sent skulle komma att glömma.
 
Dom skulle ju så småningom möta upp med Peter och Julia i Baha. Alla dessa hade ju passat på att resa på sina semestrar och skolledigheter. Just denna dag var det stekande hett. Knappt så man kunde andas tänkte Tina när hon såg på sina kompisar som rann i svett. Tanken på att sitta i en buss i denna värme utan luftkonditionering, djur och svettiga män och kvinnor kändes plötsligt övermäktigt, men då det redan var bestämt att dom skulle göra detta så var det inte någon återvändo. Jenna var den som kanske kunde klassas som mest modig av tjejerna hade fullt upp med att se sig omkring efter snygga killar. Hon hade inte någon större förståelse för dom andra tjejernas oro för könssjukdomar och dessa syd amerikanska, om dom nu kunde kallas det, casanover. Vid tretton tiden så kom till slut bussen och Alice tog ett djupt andetag och svalde klumpen i halsen. Aileen såg det och bleknade.
 
Bussen var ett gammalt skrälle. Gällt målat i hundratals olika färger som det såg ut. Gardin tofsar hängde i varje fönster och stolarna var av trä. Både hon och Tina tittade på varandra och tittade på bussen och skakade på huvudet när dom hörde hur den lät. Som ett gammalt ånglok med ont i magen. Det var ju nog för att dom själva skulle få ont i magen. Chauffören var en bred man med kraftigt skägg och mustach och en röst som kunde dränka ut det högsta oljuden man kunde tänka sig. Han instruera tjejerna att langa upp sitt bagage till en man som satt på takräcket och stuvade saker i vad som verkade vara på måfå. När då dom äntligen kom iväg hade bättre delen av en timme gått åt till lastningen. Bussen var överfull på gods och människor och luften stod bokstavligt stilla. Vidrigt var det enhälliga tänket av alla tjejerna. Plötsligt stod en "gaucho" framför dom och röt åt dom att dom skulle betala för resan. Snällt och vänligt tog dom fram en sedel och betalade. Gauchon hade svartgrågula tänder med guld fyllningar och såg ut som det värsta ur en västern film och luktade av sprit och tuggtobak.
 
Brevid dom satt ett gäng killar som skrattade åt tjejernas skräck miner. Det gjorde att Jenna blev på dåligt humör. Som om det inte räckte att hon hade PMS tänkte hon! Nu skulle dom dära få så det hette duga minsann. Steven som den ena killen hette såg på hennes ansiktsuttryck att det inte var långt ifrån att hon skulle explodera och sa åt henne att lugna ner sig. Dom hade gjort den här resan ett antal gånger och dom var alla ifrån LA i USA. Det räckte för att Jenna skulle bli galen...." (ur min bok. Anden Visar Vägen ©Andreas Viasson 2015)
 
Godnatt och Godmorgon från Bloggen.
 
.

Roligt Bröd från tråkig Limpa

"Rebecca Ferguson med låten I Hope"

Hur gör man tråkigt bröd intressant och roligt? Ja här är ett recept som kanske kan lyfta på den frågan.
 
Små Franska, Te kakor eller vanlig limpa....med en twist!!
 
Ingredienser:
 
1,4l vetemjöl / rågmjöl / 4 Sorters mfl valfritt.
1 jäst
1 tsk salt
1 msk socker (frivilligt)
5 dl finger varmt vatten
25 gr smält smör
 
Vanlig franska recept tänker Ni och ja det har Ni rätt i MEN där slutar likheterna för att man lägger till följande:
 
1,5 dl valfri yoghurt (blåbär, jordgubb, persika, skogsbär, banan, vanilj )
eller
1dl vispgrädde /mjölk /soyamjölk /glutenfritt.
 
Ta bort 1dl vatten och blanda i yoghurten i vattnet.
Ta 3 dl vetemjöl, tillsätt salt och socker.
Lös upp jästen i en bunke med vatten-yoghurt blandningen och rör sen in vetemjölsblandningen tills det liknar pankakssmet.
Tillsätt sen resten av vetemjölet och smöret till dess att Ni får en smidig deg.
Låt jäsa under duk i 30 till 40 minuter. Dubbel storlek ca.
 
Under den tiden låt ugnen värmas till 225 - 250grader beroende på spis och ugn.
 
Arbeta sen ut degen på mjölat bak bord ordentligt för hand i 5 till 10 minuter eller till dess att den känns bra. Rulla sen ut degen i en jämnstor körv och skär pluttar ca 10 till 25 stycken beroende på vad Ni själva vill ha till storlek. 10 om Ni ska ha tekakor. Rulla varje till en boll och sätt på smörad plåt eller bakplåtspapper. Sätt ett kryss snitt i varje. Låt jäsa i ytterligare 15 till 30 minuter under duk
 
För utseende:
 
Vispa ägg och pensla på, sen strö på hackad mandel, hasselnötter, solros frön, sesamfrö eller strö ost.För barnen kan Ni efter gräddning klämma dit kola sås med strössel.
 
Grädda sen i ugnen i 5 till 10 minuter. Ta sen ut och lägg på bakduk och täcköver tills det svalnat. Servera med ost och valfritt tex salladsblad, tomater,gurka, snittad kiwi, skinka, kyckling, salami med mer.
 
N'joy.
 
Godkväll, Godnatt och Godmorgon från Bloggen.
 
.