På Tredje Dagen

"Angelina Jordan med låten Suspicious Minds"
(från och med 1December blir det Jul låtar fram till 25December)
 
Pedro var inte den som så lätt lät sig falla till marken och känna sig helt maktlös men just i detta nu var det precis det han gjorde. Han tittade på Mirja med en sorgsen blick och tänkte hur fantastiskt vacker hon var trots att det syntes mycket väl hur hårt det här beskedet hade tagit henne. Han tog lådan och gick till henne och kysste henne lätt på munnen och strök hennes kind innan han fortsatte vidare till köksbordet där hon hade berett plats för pysslet. Han hörde henne andas bakom honom och kände den där välbekanta varma glöden sprida sig i hela hans kropp och frågade sen om hon hade berättat nått av detta för hennes föräldrar. Pedro's föräldrar hade avlidigt i en bilolycka tidigare detta år så det fanns ingen kvar på hans sida, i alla fall som stod nära. Mirja suckade och sa att det hade hon inte och det kändes nästan jobbigt att måste berätta en sådan sak i telefon.
 
Det var då han fick ideén att dom skulle snarast åka det 39milen till där dom bodde och berätta det ansikte mot ansikte och för hennes syskon också. Just då önskade också Pedro att han hade haft något syskon åtminstone som han kunnat berättat för och fått stöd på det sättet för han var inte helt inställd på det faktumet att det kunde väl komma en dag då han inte hade sin Mirja vid sin sida längre. Det satte sig vid det långa bordet och började markera klipp och klister mönster och pratade så lätthjärtat som möjligt och för stunden försökte undvika ämnet som nu hade blivit aktuellt. Pedro kände hur tröttheten började krypa in på honom trots att han bara varit vaken i ett litet tag.
 
Mirja hörde han nynna på en gammal visa som hon hade berättat att hennes farmor en gång hade sjungit åt henne när hon var ett litet barn. Pedro frågade vad den hette nu igen och hon svarade med ett leende "Lill Pigans Tröstevisa" och att den alltid dök upp i huvudet hennes när hon kände sig orolig eller trött. Hon sa att hon till och med hörde hennes farmors röst i huvudet och det fick henne att nynna med. Han visste att hon trodde på efter livet och att det nära alltid fanns i närheten när dom behövde råd eller stöd. Själv var han inte så säker på det men lät henne få tro det hon ville. Det var ju ändå ingen sak att bråka om och om det hjälpte henne så var han bara tacksam. En liten stund senare så ringde telefonen och Mirja sa att det var hennes mamma i luren men kände hon kunde inte prata med henne för då skulle det nog brista. Pedro tog luren och svarade och sa att något hade kommit upp och att dom ville komma hem till dom och prata om det. Mamman hörde allvaret i rösten på Pedro och ifrågasatte inte det utan frågade istället när dom hade tänkt komma så hon kunde göra i ordning allt. (fortsättning följer..)
 

English:
 
Post title: On the Third Day.
 
Pedro wasn't the one that easily let himself be peturbed and lose his cool, but this time the news that she had told him left him with a feeling of being totally at loss for what was ahead of them. He looked at Mirja with a sad glance and thought to himself how fantastically beautiful she was despite how hard this had hit her. He took the box and went to her and kissed her lightly on her lips and gave her a gentle cheek stroke before he continued to the kitchen table that she had prepared for the christmas things. He heard her breathing behind him and that sent a swell of warmth through his entire body and at that he asked her if she had told her parents about what was going on. Pedro's parents had died in a car crash earlier that year so there was no-one left on his side to tell. Mirja sighted and said that she had not and that it almost felt hard to tell such a thing over the phone.
 
It was then that he got the idea that they should probably make a trip as soon as possible to them. A stretch of 390km, but worth it to tell what was going on face to face. Just then Pedro also felt that it would have been nice to have a sibling that possibly could have supported him in this. He wasn't prepared for the fact that soon he maybe wouldn't have his Mirja by his side anymore. They sat down at the long table and started making the Christmas decorations by marking cut lines and glue points and tried as well they could to avoid the subject at hand. Pedro felt how the weariness started creeping in on him despite the fact that he hadn't been awake for so very long.
 
He hörd Mirja humming an old song that he remembered her telling him had been sung to her as a child by her grandmother. Pedro asked her what it was called again and she answered with a smile "The little girls comforter" and that it always turned up in her head when she felt sad or stressed or worried. She said that she even heard her grandmothers voice singing it in her mind and that made her hum  along. He knew that Mirja believed in the afterlife things and that they always were there when it was necessary. He himself was not so sure about this afterlife thing but he didn't say anything about it to her. It was after all nothing to start any fight about. A short while later the phone rang and Mirja looked at it and said to Pedro that it was her mother and felt that she couldn't talk to her right there and then for fear of breaking down. Pedro answered the phone and said something had come up and that they wanted to come home to them to talk about it. The mother heard in Pedro's voice how serious he was and didn't question it. All she did was ask when so she could get things ready. (to be continued...)
 
Goddagens från Bloggen.
 
.
 
Visa fler inlägg